Tja allihopa, här sitter jag och har ingen aning om vad jag ska hitta på. Blev hemma från skolan även denna dag.
Trodde mitt huvud skulle sprängas imorse. Var som att någon hade planterat sprängmedel i skallen på mig och jag låg bara där och väntade på att det skulle smälla och mitt liv skulle äntligen vara över.

Mitt liv gick dock aldrig över. Försökte sova bort skallbanket och det funkade som halft. Men nu orkar jag iaf vara uppe oså. Har till och med varit ute och fått i mig frisk o härlig luft.

Har som suttit i soffan och pratat med katterna nyss. I brist på massor med annat o göra så har jag ju lärt mig kattspråket. Det verkar iaf som att jag säger saker för katterna reagerar.

Åh guud vilken otroligt seg, jobbig och tråkig dag jag har haft. Nu måste jag dessutom komma på hur jag ska fördriva resten av tiden tills Robin kommer hem, vilket är ljusår långt bort. Varenda minut känns som en timme, jag tror avlider!